Jag har en kompis som arbetat på Sveriges Radio under många år. Hon säger att tricket för att bli en bra journalist och programledare är att vara personlig utan att vara privat. Jag kan förstå vad hon menar, man får gärna berätta ex om saker man upplevt, men ska vara noga med att sprida alltför mycket värderingar kring upplevelsen. Däri ligger nog skillnaden ungefär.

Samma egenskaper är bra att använda sig av och tänka på när man vårdar sitt nätverk. Nätverk är ett ord som i Sverige nästan fått taskig klang, förmodligen för att många tänker på mingel och när man s a s utöver nätverkande och hur man ska bära sig åt då för att få en bra effekt av det. Det finns spaltmil skrivet om hur man ska mingla, vad man ska prata om, hur man skapar intresse och hur man vårdar sitt varumärke, dvs sig själv.

Nu tänker inte jag direkt på denna del som mitt nätverkande. Jag tänker snarare på att jag genom åren varit rädd om och vårdat ett antal relationer, både proffessionella och privata. Det har också visat sig vara väldigt användbart. I min bekantskapskrets har jag många gånger kunnat koppla samman personer som annars inte skulle funnit varandra, alternativt har jag kunnat be om en gentjänst. Det har rört sig om allt mellan: juristhjälp, uthyrning av lägenhet i andra hand, tips om jobb, ställa upp som referens och faktiskt också råkat matcha två av mina vänner som nu är ett par.

Så var rädd om ditt nätverk, dina vänner och bekanta. Var inte heller alltför rädd för att vara både personlig och en smula privat, din personlighet och värderingar är ändå det som gör att du är du.