Jag har en god vän som är lite speciell. Han är singel och vi brukar med ojämna mellanrum ses för att gå ut, antingen då för att äta middag eller för att han helt enkelt ska komma ut och träffa folk. Egentligen borde han inte vara singel. Han är trevlig, har ordnad ekonomi, är rolig, smart och ser helt normal ut - utan extrema yttringar.

Oftast är han förväntansfull för vad kvällen kan ha att erbjuda, glad och avspänd. Han har dock en egenhet, min vän Leo. Så fort vi kommer till krogen, klubben eller vad det nu är vi ska besöka, så brukar det ta max tre till fem minuter innan repliken landar: -Hah! Jag hade ett ragg där borta! Förvirrat ser jag mig omkring, försöker upptäcka hans ragg - dock utan resultat. Det visar sig ofta att när han säger så kan det vara någon som tar betalt för garderoben, som ber om ursäkt för att man gått in i Leo eller helt enkelt som nyfiket betraktat honom då man möts i lokalen. DÅ har Leo ragg! Därför blir också Leo ofta väldigt besviken när det visar sig att den trevliga kvinnan i garderoben alls inte är intresserad av att lämna sitt arbete och följa med honom hem!

Hans nyss glada och förväntansfulla min övergår då till att bli inåtvänd och sur. Han glor ned i bordet, sitter tyst utan att försöka föra ett samtal ens med mig. Jag brukar försöka pigga upp honom med att det ser trevligare ut med glad och flörtig än inåtvänd och sur. Effekten brukar inte bli positiv precis. Nånstans kan jag väl förstå honom. Samtidigt så sitter jag där och blir arg. Arg för att han, som är en väldigt bra man, påverkas av att han inte träffar rätt, att han inte lyckas och vad det gör med honom.

Vår ständiga strävan efter tvåsamhet och lycka. Livets svåra balansgång.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har precis, via jobbet, fått ny förmånsbil. Den här gången blev det en vit Volvo V70. Har aldrig haft så stor bil tidigare och det var en övning i sig att börja ratta runt detta monster. TIdigare har jag haft en SAAB Vector 9-3, en bil jag var nästan...

Jag har en kompis som arbetat på Sveriges Radio under många år. Hon säger att tricket för att bli en bra journalist och programledare är att vara personlig utan att vara privat. Jag kan förstå vad hon menar, man får gärna berätta ex om saker man uppl...

Jag hade ett röstmeddelande på min mobil när jag kom ut från ett möte igår: -Du måste ringa mig, jag är så glad, jag har dingat 80! Jaha? säger den oinvigde. Dinga, vad är det?   Jag och systersonen spelar båda två WoW. Ett rollspel där man skapa...

Lyssnar som bäst på Dan Browns - Den förlorade symbolen. Där testar man hypotesen att tankens kraft går att mäta. Om den nu verkligen går att mäta och omsätta i fysiska termer, exempelvis vikt, så borde också en människas själ gå att värdera eller vä...

Så var den avklarad då. Förkyld och inte alls på topp har jag nu gjort min intervju. Hur det gick? Ingen aning. Ibland kan man få en känsla av när det går bra eller när det går riktigt dåligt, så var inte fallet här.   Fick berätta väldigt lite o...