Vaknar. Hon ligger bredvid med ryggen åt mitt håll. Jag makar mig närmare, borrar in näsan i hennes nacke, precis nedanför där håret spretar som värst. Hon hummar och vi somnar om. Det är lördag morgon.

Kostnadsfri lyx. Vad är lyx? Lyx för mig är inte att tjäna en massa pengar eller att spendera dem på prylar. Det är snarare de där sällsynta ögonblicken då något ovanligt men väldigt behagligt inträffar. Det måste absolut inte alls ha koppling till pengar.

Att känna lycka är lyx. Lycka är så förgängligt. Någon frågar: Är du lycklig? Vet aldrig vad jag ska svara. Är jag det? Just nu - eller kanske igår? Jag kommer alltid på i efterhand, att då var jag nog lycklig. Det är lite märkligt, för det gör också att jag alltid känner mig ganska snuvad. Snopet konstaterar jag att jag faktiskt missade själva ögonblicket, att känna efter, att gå upp i känslan.

Loser!