Direktlänk till inlägg 2 mars 2009

Kalendervändarliv

Av C K - 2 mars 2009 16:55

Lika bra att jag gör det med en gång. Kommer ut alltså. Ja, jag är särbo. Nu är det sagt. Puh.


Min manual innehåller inte kapitlet kring hur man gör när man är särbo. Vi lärde känna varandra via bekanta. Hade lite kontakt via mail och sms i början. Träffades över en fika och pratade. Det kändes bra. Den enda gnagande känslan som låg i bakhuvudet rörde vårt geografiska avstånd. Vi bor 23 mil ifrån varandra. Men glädjen över samtalet, att det flöt så enkelt, att ögonen letade sig in i varandra gjorde att jag snabbt glömde åtminstone 22 av de där milen.


Sms-kontakten höll i sig. Fick några veckor senare ett som löd: Har varit hos kompis i Uppsala. Ska jag ta tåget hem igen eller mot Stockholm, till dig? Fikandet upphörde i och med detta sms. Vi blev ett kärlekspar.


Nu har det gått två år, vi har hunnit uppleva slutförandet av utbildning, sjukdom och frånfälle av två föräldrar och tiden fram till idag har väl varit en prövning även om man bortser från den komplicerande faktorn att vi inte bor och lever tillsammans. Men nu, för första gången, står vi med sikten fri. Inga sjuka personer i sikte, kurser är avslutade och vi kan för första gången tänka på oss. Det som är vi. Det som är vi har hittills bestått i att planera helgen utifrån vems förälder som är sjukast, vilket sjukhus som ska besökas. Vårt eget liv har hamnat på hold. Att vi nu ska planera för oss själva, förväntas vara vuxna - känslan svindlar.


Förpliktelser. Måsten. Ta ansvar. Visst väcker dessa uttryck känslor som bara gör att man spritter av lycka? Inte min särbo heller kan jag säga... Vi har lite olika bagage. Jag - som varit gift tio år och därefter haft ett långt samboliv i åtta. Hon - utan något av detta, har bara levt ensam med sig själv att ta hänsyn till och tänka på.


Bilder från vår vardag: Krock! Bump! Hoppsan! Tänkte vi inte lika nu? Bump! har du planerat det? Bump igen!


Dags att förhandla, problemlösa, ta fram alla sina skills när det gäller kompromissande och lösningsorientering. Önska mig lycka till.  

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av C K - 6 augusti 2010 12:17

Har precis, via jobbet, fått ny förmånsbil. Den här gången blev det en vit Volvo V70. Har aldrig haft så stor bil tidigare och det var en övning i sig att börja ratta runt detta monster. TIdigare har jag haft en SAAB Vector 9-3, en bil jag var nästan...

Av C K - 13 januari 2010 21:47

Jag har en kompis som arbetat på Sveriges Radio under många år. Hon säger att tricket för att bli en bra journalist och programledare är att vara personlig utan att vara privat. Jag kan förstå vad hon menar, man får gärna berätta ex om saker man uppl...

Av C K - 12 januari 2010 21:57

Jag hade ett röstmeddelande på min mobil när jag kom ut från ett möte igår: -Du måste ringa mig, jag är så glad, jag har dingat 80! Jaha? säger den oinvigde. Dinga, vad är det?   Jag och systersonen spelar båda två WoW. Ett rollspel där man skapa...

Av C K - 11 januari 2010 21:38

Lyssnar som bäst på Dan Browns - Den förlorade symbolen. Där testar man hypotesen att tankens kraft går att mäta. Om den nu verkligen går att mäta och omsätta i fysiska termer, exempelvis vikt, så borde också en människas själ gå att värdera eller vä...

Av C K - 8 januari 2010 10:07

Så var den avklarad då. Förkyld och inte alls på topp har jag nu gjort min intervju. Hur det gick? Ingen aning. Ibland kan man få en känsla av när det går bra eller när det går riktigt dåligt, så var inte fallet här.   Fick berätta väldigt lite o...

Presentation

Omröstning

Har du satt upp mål för 2010?
 Japp!
 Nej inte än.
 Absolut inte, tänker inte göra det heller.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4 5 6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19 20 21 22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<<
Mars 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards