Förr betydde löptider att jag passade på min fina lilla hund. Jag vaktade henne från alltför intresserade och uppvaktande hanhundar som intresserat svansade runt oss. Om det var rätt dag fladdrade hon klädsamt med ögonfransarna och, mer som av en händelse, råkade hon vända den s a s ofarliga änden emot honom. I de lägen då den där intressanta dagen ännu inte inträffat eller redan passerat var scenariot lite annorlunda. Han kom svansande precis som i ovanstående fall, förväntansfull och på tå. Jag noterade mungiporna på den bruna lilla kelpiemunnen och hur de drogs till någonting som nästan liknade ett leende. Försiktigt kom han med vackert krökt nacke, nu i någon långsammare och försiktigare tempo. Hoppsan. Han hade inte en chans, blixtsnabbt for hon ut, vrålade åt honom att försvinna. Givetvis hoppade han ett halvt steg bakåt i rena förskräckelsen. Dock förbyttes snabbt förskräckelsen till förvirrat men ändå ökat intresse. Ett litet gnäll. Samma procedur, hon smattrade med käkarna i luften.

Idag har löptider en helt annan betydelse. Det betyder att man tar pendeln hem, byter om, hänger hörlurar på öronen, iPod i fickan och ger sig ut på ett löppass. Idag sprang jag till Årstaviken, längs med vattnet och vidare genom min förort söder om söder. Hjärnan formatteras och det som för en stund sen var ordnade och prydligt paketerade tankar är nu ett flaxande virrvarr i huvudet. Känslan är befriande. Kommer hem strax före sju, duschar och kränger på mig rena kläder. Skönt trött i kroppen sätter jag mig och fixar lite vid datorn. Kollar mail, tittar på den eländiga fondstatistiken, planerar i tanken för helgen som är vår.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har precis, via jobbet, fått ny förmånsbil. Den här gången blev det en vit Volvo V70. Har aldrig haft så stor bil tidigare och det var en övning i sig att börja ratta runt detta monster. TIdigare har jag haft en SAAB Vector 9-3, en bil jag var nästan...

Jag har en kompis som arbetat på Sveriges Radio under många år. Hon säger att tricket för att bli en bra journalist och programledare är att vara personlig utan att vara privat. Jag kan förstå vad hon menar, man får gärna berätta ex om saker man uppl...

Jag hade ett röstmeddelande på min mobil när jag kom ut från ett möte igår: -Du måste ringa mig, jag är så glad, jag har dingat 80! Jaha? säger den oinvigde. Dinga, vad är det?   Jag och systersonen spelar båda två WoW. Ett rollspel där man skapa...

Lyssnar som bäst på Dan Browns - Den förlorade symbolen. Där testar man hypotesen att tankens kraft går att mäta. Om den nu verkligen går att mäta och omsätta i fysiska termer, exempelvis vikt, så borde också en människas själ gå att värdera eller vä...

Så var den avklarad då. Förkyld och inte alls på topp har jag nu gjort min intervju. Hur det gick? Ingen aning. Ibland kan man få en känsla av när det går bra eller när det går riktigt dåligt, så var inte fallet här.   Fick berätta väldigt lite o...