I egenskap av verksamhetschef har jag ställt upp som stöd för vår ekonomiavdelning då de ska rekrytera.

Två dagar nu har jag träffat deras båda huvudkandidater. Visst vet man att människor kan vara olika? Att vi har olika bagage som formar oss som personer och individer. Men jag måste nästan le inombords då jag tänker på de två möten jag haft dessa båda dagar. Att två människor trots allt kan vara SÅ olika.

Han - öppen, tillgänlig, lite junior i sin profil men med en nyttig erfarenhet av att starta upp, driva och därefter skala ned och slutligen avveckla en verksamhet.

Hon - säger hej - dock utan att presentera sig, ser ned i bordet stora delar av intervjun, har en tung profil - har arbetat som ekonomichef i många år med flerårig erfarenhet av ledningsarbete.

Jag och kollegan träffade dem båda. Hon frågade mig: -C, vet du vilken av de här två du skulle vilja äta lunch med? -Ja...det är för mig ett ganska enkelt val. -Om du då tänker på vilken av dem du skulle vilja arbeta med, är det samma person? Jag drar på svaret. Bestämmer mig sen snabbt: -Ja. Det är samma person. Jag har svårt att tänka mig att trivas med en person som inte ens är intresserad av andra människor, vars drivkraft ligger i att det är viktigt att bara göra ett bra jobb och uppskattas för sin professionalism. En sådan person blir förmodligen väldigt effektiv, men trist.

Jag inser någonstans hur viktigt det är med någon som kanske inte kan - men vill. Snarare det än någon som kan - men egentligen inte vill.

Han kommer och löneförhandlar imorgon. Han är välkommen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har precis, via jobbet, fått ny förmånsbil. Den här gången blev det en vit Volvo V70. Har aldrig haft så stor bil tidigare och det var en övning i sig att börja ratta runt detta monster. TIdigare har jag haft en SAAB Vector 9-3, en bil jag var nästan...

Jag har en kompis som arbetat på Sveriges Radio under många år. Hon säger att tricket för att bli en bra journalist och programledare är att vara personlig utan att vara privat. Jag kan förstå vad hon menar, man får gärna berätta ex om saker man uppl...

Jag hade ett röstmeddelande på min mobil när jag kom ut från ett möte igår: -Du måste ringa mig, jag är så glad, jag har dingat 80! Jaha? säger den oinvigde. Dinga, vad är det?   Jag och systersonen spelar båda två WoW. Ett rollspel där man skapa...

Lyssnar som bäst på Dan Browns - Den förlorade symbolen. Där testar man hypotesen att tankens kraft går att mäta. Om den nu verkligen går att mäta och omsätta i fysiska termer, exempelvis vikt, så borde också en människas själ gå att värdera eller vä...

Så var den avklarad då. Förkyld och inte alls på topp har jag nu gjort min intervju. Hur det gick? Ingen aning. Ibland kan man få en känsla av när det går bra eller när det går riktigt dåligt, så var inte fallet här.   Fick berätta väldigt lite o...